| CD-ROM | Anor | Släkter | Orter | Efterlys | Källor | Statistik |
1.gång gift med
Barn
Jacob Busse kallas i Stockholms stads tänkeböcker i perioden 1511-1520 för Busse Jacobsson [eller är detta sonen Johannes som biträder fadern, se nedanför ?], mäster Busse, Jacob Boecius och Busse klockgjutare [RH]. Mäster Busse inköpte 25.augusti 1511 för 300 riksdaler ett stenhus som låg vestanför den gamla stadsmuren ovanför Långgatan mot Bredegränd [MÅ], beläget i Södra kvarteret förmodligen i trakten av Vattubrinken, nu kallad Tyska brinken [RH], som Olof Tavast tidigare ägt [MÅ]. Mäster Busse hade 1511 hustru och barn och det är samma år som han gjöt sin första kända kyrkklocka till Frösunda kyrka i Roslagen [MÅ]. Sista delen av köpesumman erlades mars 1515 [MÅ]. Bussen fick böta 33 mark för att ha slagit en dräng och stungit två sår den 13.december 1512, enligt Stockholms stads tänkebok [MÅ]. Klockgjutaren Jacob Busse avvittrar sitt barn 17.september 1513 med 200 mark i barnpenning [MÅ], uppenbarligen för att ingå nytt giftermål [RH]. Vittnen till avvittringen var rådmannen Lasse Niclasson, Jon Kannegjutare och Olof Kannegjutare [MÅ]. Den nya hustrun Anna hade tidigare vari gift två gånger, första gången med Mattes Grytgjutare, som dog 1497, andra gången med forutnämnde Olof Tavast [MÅ]. I sitt första äktenskap hade Anna två döttrar, Margot Mattesdotter och Karin Mattesdotter, Karin som dog 1523 var gift med Nicolaus Grytgjutare [MÅ]. Bussans hustru Anna blev ledamot i Helga Lekamens gille 1517 eller 1518 [RH]. Jacob Bus göt 1515 storklockan till St.Laurentii i Sorunda kyrka [RH]. Mäster Busse är känd som en av medeltidens bästa klockgjutare och är känd från åtminstone tio signerade kyrkklockor, den sista kända i Vika i Dalarna är daterad 1519 [RH]. Flertalet av kyrkklockorna har gått förlorade, men inskriptionerna finns bevarade i avskrift [RH]. En del av inskriptionerna är på tyska och en del på latin (endast en svensk inskrift är känd), något som tyder på att Jacob Busse var av tysk börd [MÅ].
Busse Buseskote [bösskytt] omtalas i februari 1519, något som tyder på att klockgjutaren också var kanongjutare, då kanonerna på denna tid omtalades som bysser [RH]. Redan 1518 gjöt mäster Busse en byssekammare antagligtvis under upprustningen av Stockholms försvar inför det väntade anfall av danskarna [RH]. Hos Boosse i Södra kvarteret i Stockholm framträder i skotteboken 1519 Bertilmeus som som nyregistrerad skattebetalare med blygsamma 1/2 mark i skott [RH]. Busse själv betalade genomgående 4 mark per år enligt skotteboken 1516-1520, något som tyder på att han var en burgen man, det samma beloppet erlägger Bosse hustru 1521, det året som så många goda borgare ersattes av sina änkor [RH]. Även om Jacob Busse inte är omnämnd i namnlistorna över offer, avlivades sannolikt Jacob Busse vid Stockholms blodbad i november 1520 då oroliga borgare december 1520 förfrågade sig hos rådet om det tenn de lånat Busse klockgjutare [RH]. De flesta Stockholmsborgare som drabbades av detta öde under Stockholms blodbad var dock av inhemsk börd [MÅ], men efter som Busse tycks ha gjutit bössor till Stockholms försvar vore det inte onaturligt om danskarna tog livet av honom.
Johannes Boosson och Nicolaus satte sitt namn på en klocka levererad till Uppland 1521 och Johannes Bus signerade en klocka såld till Hälsingland 1522 [RH]. Nicolaus är sannolikt identisk med Nils Grytgjutare känd i Stockholm från 1491 som tycks ha inträtt som tillfälligt stödjande kompanjon till unge Hans Busse [RH] och gift med Jacob Busses styvdotter Karin Mattesdotter [MÅ]. Bussans hustru gifte om sig 1522 med Mats Målare och flyttade 1523 till med Mattis tillbaka till Inre kvarteret i Stockholm för att bereda plats till Hans Busse, sannolikt i samband med dennes gifte [RH]. Bussans söner som blir stämda 1526 borde vara från det första äktenskapet [RH]. Bussan är efter tidens språkbruk namnet på klockgjutarens änka [RH]. Arvskifte efter Nicolaus Grytgjutare förrättades 1536 [MÅ].
Hans Buser i Stockholm omgöt storklockan i Stora Kopparberget när
den sprack 1543 [RH]. Hans Butzes änka Karin dyker första gången
upp 1552 som svärmoder till borgmästaren Peder Andersson i Stockholm
i samband med arvskiftet efter Severin Jutes avlidna hustru Gesche (Geseke)
varvid Karin och Peder Andersson delar arvet lika [RH]. Detta tyder på
att Geseke och Peder Anderssons hustru var helsystrar och om inte Karin
varit gift tidigare torde de båda två vara döttrar av
Hans Busse och Karin [RH]. En tomt och gård på Norrmalm som
tillhör Peder Andersson och hustru Karin Bussans uppbjudes 1554 och
hembjudes först Bertil Busse som inte vill köpa den [RH]. Hans
Busses gjutarutrustning med redskap till grytgjutarembetet och till klockgjutning
går med i köpet 1554 något som tyder på att han
inte hade någon son som kunde överta yrket [RH].