31412. Bertil [Jacobsson] Busse [Guldsmed] d.ä.

Gift med

31413. Anna Larsdotter

Barn

• Bertil Bertilsson Busse, död 1547, gift med Karin Jönsdotter (Fordell)
• Lars [Bertilsson] Busse
• Karin Bertilsdotter, död 1586, 1.gång gift med Urban Målare, död före 1571, 2.gång gift med Jacob Glasmästare.
• Margit Bertilsdotter, död efter 1586, gift med kyrkoherde Erik Jönsson i Enköping 1548-1567.

Ogifta Anna Larsdotter var arvtagare till Bagarehuset vid arvskifte efter fadern Laurens Guldsmed d.ä som avhölls 7.juli 1505 [RH]. Bertilmes Guldsmeds hustru Anna omtalas första gång vid arvskiftet efter halvbrodern Jacob Laurensson 1512 [RH]. Bertil Guldsmed med hustru Anna bodde enligt skotteboken 1516-1525 ej i någon av de fastigheter Anna Larsdotter var delägare i Stockholm, utan i Innanmurs kvarteret i närheten av korsningen Svartbrödragatan och Kinhestegatan, där flera andra guldsmeder höll till [RH]. Bertilmes Guldsmed svarar för 2 mark vid denna address 1519-1521, därefter saknas hans namn i längden [RH].

I en svårtolkad uppgift är Bartolomeus dessutom samboende med Niclis Japssons hustru i Bagarehuset i Stockholm 1521, Niclis Japsson hade erlagt skatt för Bagarehuset 1516-1521 enligt skotteboken, medan Bartolomeus hustru erlägger skatten på 2 mark 1522 [RH]. Rolf Hildebrand tolkar det dit att Niclis Japsson hyrt Bagarehuset fram till Stockholms blodbad 1520, då han och Bertil Guldsmed sannolikt omkommit och att änkan Anna Larsdotter 1522 tillsammans med två andra blodbadsänkor flyttade till Bagarehuset som Anna Larsdotter ägde och som stod utan hyresgäst [RH]. Därefter upphör hon att uppträde i skotteboken, något som tyder på att Anna Larsdotter som ung välbärgad änka gift om sig [RH]. Eftersom ett av hennes barn senare upptar namnet Busse, föreställer sig Rolf Hildebrand att Anna Larsdotters nya make är klockgjutaresonen Bertil Busse [RH].

En annan tolkning är att Bertilmes Guldsmed är identisk med Bertil Busse, det synes inte otroligt att en klockgjutarson kunde bli guldsmed genom att gifta sig med en guldsmedsdotter och han senare återtagit faderns släktnamn och delvis hans yrke vid dennes död 1520. Det finns inga bevis för att Anna Larsdotter varit gift två gånger då hon inte omtalas som änka.

Hos Boosse i Södra kvarteret i Stockholm framträder i skotteboken 1519 Bertilmeus som som nyregistrerad skattebetalare med blygsamma 1/2 mark i skott [RH]. Bartolomeus Bussans son bodde 1521 hos Bosses hustru [RH]. Bartolomeus bodde 1522-1525 hos [brodern] Hans Busse [RH]. Bertil Busse köpte 1527 ett hus i Västra kvarteret i Stockholm som både Sten Sture och Gustav I Vasa tidigare ägt, varför Bertil Busse knappast haft någon bördsrätt till huset [RH]. Bertil Busse omtalas i Stockholms tänkeböcker som köpman i järn och koppar, en gång som döve Bertil 1552 [RH]. Bertil Busse vil inte köpa en hembjuden tomt och gård på Norrmalm med gjuteriutrustningen till brodern Hans Busse som tillhör Peder Andersson och hustru Karin Bussans 1554 [RH]. Bertil Busse d.ä.omtalas som bosatt i Enköping sista gången han nämns i Stockholms tänkeböcker 1558, där Margit Bertilsdotter var prästfru [RH].

Rolf Hildebrand antyder att Bertil Busse måste vara svärfader till barnen Bertil Bertilsson Busse, Margit Bertilsdotter och Karin Bertilsdotter, då han inte nämns i några familjerättsliga sammanhang [RH]. Detta kan dock lika gärna skyllas den lucka i Stockholms tänkeböcker som finns före 1544, som är den tiden då Anna Larsdotter tycks avlidit, då Anna Larsdotter inte omtalas efter luckan, samt det faktum att han sista gången nämns i Enköping och inte i Stockholm, kan arvskiftet förts för en annan rättsinstans..

Margit Bertilsdotter var gift med kyrkoherden herr Erik Jönsson i Enköping [RH]. Erik Jönsson var kyrkoherde i Enköping 1548-1567 [RH]. Vid försäljningen av Bagarehuset 1574 upplåter herr Eriks änka Margit Bertilsdotter i Enköping bördsrätten [RH]. Margit Bertilsdotters två mågar kyrkoherden magister Jacob Gisleson [Gislonis] i Veckholm och kyrkoherde herr Anders Olofsson [Olai] i Tensta deltog vid försäljningen 1574 [RH]. Anders Olofsson var kyrkoherde i Tensta 1566-1583 och efterlämnade änkan Margareta Eriksdotter, sannolikt dotter till Erik Jönsson och Margit Bertilsdotter [RH]. Barnen finns beskrivna i SST 1574:531 och PHT 1938:67-69, medan kyrkoherden Erik Jönsson beskrivs i PHT 1938:59 [RH].

Bertil Bertilsson omtalades även som unge Bertil Busse 1548 [RH]. Bertil Bertilsson gifte sig med unga Karin Jönsdotter (av den förmögna släkten Fordell från Österbotten) och de fick dottern Karin Bertilsdotter d.y. som blev stammoder till ätten Lagerfelt [RH]. Unge Bertil Busse torde ha varit sjuklig, satte sig i skuld och dog troligen redan 1547 då en fordringsägare i december 1547 bespråkade hans hus Bagarehuset vid Kåkbrinken, juni 1548 omtalas Bertil Bertilsson Busse som avliden [RH]. Änkan Karin Jönsdotter gifte om sig med Håkan Persson i Norrköping som råkade i tvister 1556 med första mannens syster Karin Bertilsdotter d.ä. om bördsrätten till Bagarehuset [RH]. Karin Bertilsdotter d.y. säges enligt Elgenstierna ha avlidit 1583, men efterlämnade barn med sin make kyrkoherden herr Olof Pettersson [Petri] i Linköping, vilka så småningom ärvde sin morfars syster Karin Bertilsdotter d.ä. [RH].

• Rolf Hildebrand : Den s.k. guldsmedsläkten Busse, Släkt och Hävd 1975, III, s.338-352 [RH].

• Alfhem : Svenskt Konstnärlexikon 1967 (Urban Målare).
• Svenska Män och Kvinnor (Urban Målare)
• PHT 1938:s.59-69 (Erik Jönsson & Margit Bertilsdotter)
• SoH 1971:s.393 (Bertil Bertilsson & Karin Jönsdotter Fordell)
• Elgenstierna : Svenska Adelns Ättartaflor (Fordell & Lagerfelt)